I detta arbete vill vi undersöka om det finns någon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie är att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering är: Hur ser kvalitetsskillnaden ut på verksamheten i ett enskilt fritidshem jämfört med ett kommunalt fritidshem? I vår litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har även tagit upp Deweys syn på skolan och barns bildning.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet.En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap.

Studien undersöker huruvida elever använder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, då de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i år 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi använt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nämligen följande fem: textförståelse, talförståelse, räkneförmåga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sämre resultat när de arbetade med uppgifterna i grupp i jämförelse med de som arbetade enskilt..

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vår undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet och även gjort 10 intervjuer med utbildade lärare i grundskolans tidigare år 1-3. En slutsats vi kan dra utifrån vår studie är att fenomenet eget arbete är tvetydigt och att betydelsen varierar beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. Något som blev tydlig i vårt resultat var också att målen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolämnet svenska. En annan slutsats som framkommit är att utvärderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lärare som intervjuats och att flera av dem inte utvärderar alls.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lättare löser matematiska problem i grupp än de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en årskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod användes enkäter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod på sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de på en enkät, för att se hur eleverna upplevde arbetssättet.

Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om eleverna upplevde att det var lättare att lösa matematiska problem i grupp än enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolår 4 och 12 elever i skolår 3. De fick lösa problem både enskilt och i grupp och därefter svara på enkäter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolår 4 både före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hälften av eleverna ville arbeta i grupp före vår undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså Enskilt arbete och grupparbete.

Syftet med arbetet är att undersöka vad ett webbaserat läromedel kan tillföra lärandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten är att uppmärksamma kvaliteter som elever ser i den pågående verksamheten, det vill säga, ett nytt webbaserat läromedel under en begränsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning på en gymnasieskola där vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har också genomfört litteraturstudier kring vårt valda problemområde Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande i vårt arbete. De frågeställningar vi har sökt svar på är följande:-Hur påverkas elevernas motivation och arbetslust av deras inställning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna själva att de lättare tillägnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i så fall på vilket sätt?-Inbjuder webbaserad undervisning till Enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lärande samt Enskilt arbete och samarbete, för att söka svar på våra frågeställningar.Undersökningen visar inte att läromedlet tillför lärandeprocessen något.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan.En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la.

Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rätt att välja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som är mest lämplig för dessa individer. De är en sårbar individgrupp som behöver uppmärksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsåg att undersöka vilken boendeform som var mest lämplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte från gruppboende till enskilt boende,  utifrån ett omvårdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods användes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte användes för kvalitativ datainsamling.

Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning.